Det goda är ett utflöde från Gud
Det goda är ett utflöde från Gud

Gud, för dem som älskar dig håller du osynliga gåvor i beredskap. Tänd din kärleks eld i våra hjärtan, så att vi älskar dig i allt och mer än allt och en gång ser de löften infrias som övergår allt vi kan önska eller tänka.
Hes 24:15–24 , Matt 19:16–22
Vi mediterar i dag över det goda och ber om det högsta goda i våra liv.
Ont och gott har alltid varit föremål för människans tänkande. Dagens evangelium är en meditation över det goda. Det goda kan antingen vara en god mänsklig handling eller något gott i skapelsen, det individuellt goda eller det gemensamma goda, det begränsade goda eller det högsta goda. Utifrån detta säger Jesus att endast en är god, en person, Gud själv, oskapad, före och överskridande allt skapat.
Dionysios Areopagita undervisar i enlighet med detta om att Guds första namn är ”det goda”. Utifrån detta belyser S:t Bonaventura den heliga Treenighetens mysterium som ett utflöde av det goda, som meddelar sig och breder ut sig i Gud och utanför Gud (Itinerarium mentis in Deum: kap. 6). Gud är inte självtillräcklig, statisk, inaktiv singularitet utan dynamisk mångfald. Det är en oerhört vacker aspekt av vår förståelse av Gud som treenig, Guds triadiska existens. Att Gud existerar i en utströmmande dynamik av treenig existens. Det goda är ett utflöde som emanerar oändligt ut från Gud, genom Sonen och den helige Ande, Faderns gudomliga utflöden.
Detta oskapade goda som är Gud själv breder ut sig inom Treenigheten, i samspelet mellan Fadern, Sonen och den helige Ande. De genomtränger varandra, kommunicerar allt, delar allt och förlänger sig själva och det goda utanför sig själva, i tid och rum. Så flödar det goda in i skapelsen, som ett utflöde av Gud själv, och in i människan, som en dragning till det goda. Vår viljas och längtans inriktning på det goda visar hur nära skapelsen är sin Skapare. Viljan att hjälpa andra förbinder oss med himlen. Vi är bestämda till det goda, att njuta av Gud i allt och att genom delaktighet i det goda samla tillgångar i himlen. Det högsta goda har en sådan kraft att ingenting i skapelsen kan älska eller älskas utom genom en längtan efter detta goda, därför är vår vilja och längtan inriktad på det goda. Genom det goda ser vi hur nära skapelsen är sin Skapare. Vår vilja att hjälpa andra, särskilt de fattiga, är något gott som leder till Gud. När vi ger till de fattiga får vi en skatt i himlen, säger Jesus. Profeten Hesekiel som sörjer sin kära hustru, låter också detta leda till Gud och det goda.
Vi är bestämda till det goda, till att samla tillgångar i himlen. Salighet är vad Gud vill för oss, njutandet av det högsta goda, det som Gud ger till alla som uppriktigt söker och längtar efter det.

