De olika kallelsernas mysterium

Gud, vår Fader, av kärlek till den alltid rena Jungfrun gav den helige Maximilian Maria Kolbe sitt liv för sin broder och för människornas eviga väl. Ta emot hans böner för oss, och lär oss att kämpa för vår nästa till din ära och intill döden bli alltmer lika din Son, Jesus Kristus, vår Herre.

Hes 16:1–5,60,63, Matt 19:3–12

Vi firar idag S:t Maximilian Maria Kolbe, präst och martyr, och ber om hans förbön för vår egen kallelse, det  liv Gud har kallat oss till, för världens frälsnings skull.

I Kyrkan ryms olika kallelser. De allra flesta är kallade att vara lekmän, andra är kallade till att leva som gudsvigda, till kloster och ordensliv, till att vara präster, diakoner eller biskopar. Det är inte lätt att förstå detta, äktenskapets kallelse skapar bekymmer för lärjungarna och då säger Jesus: ”Alla kan inte tillägna sig detta, utan bara de som har fått den gåvan. Det finns sådana … som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets skull. Den som kan må tillägna sig detta.” Att med ett odelat hjärta viga sig åt Gud allena i jungfrulighet eller celibat, den fullkomliga avhållsamhet för himmelrikets skull är ett kärlekens tecken och drivkraft och som en särskild källa för andlig fruktbarhet i världen. Detta kan vi tydligt se hos S:t Maximilian Maria Kolbe, som vi firar i dag. För honom mynnade det ut i en helt osjälvisk kärlekshandling då han erbjöd sig att dö i en annan mans ställe i Auschwitz, han dog så martyrdöden den 14/8 1941.

Det finns dock, som Jesus tar upp i dag, en livsform som helgas genom ett särskilt sakrament: livet i äktenskap och familj. Genom äktenskapet genomtränger den kristna tron hela livsordningen och förändrar den dag för dag (Lumen Gentium 35). Där har makarna sin egen kallelse att bära vittne om tron och om Kristi kärlek för varandra och för sina barn. Med hög röst bär den kristna familjen ett budskap om gudsrikets närvarande krafter och om det eviga livets hopp. Genom sitt exempel och vittnesbörd överbevisar de världen om dess synd och upplyser dem som söker sanningen.

Genom äktenskapets sakrament är kristna makar ett tecken på det mysterium, som enheten och den fruktbara kärleken mellan Kristus och hans kyrka utgör, och tar del i detta (Lumen Gentium 11). Ur äktenskapet framgår familjen, där nya medlemmar av det mänskliga samhället föds. Familjen har en särskild uppgift att stödja vars och ens egen kallelse.

Vi är alla kallade att i våra olika livsformer göra Kristus synlig i världen. Det råder det en verklig jämlikhet i Kristus mellan alla troende och därför kan vi alla samarbeta för att bygga upp Kristi kropp i enlighet med den särskilda ställning och uppgift som var och en har fått. Vi är alla kallade att delta i uppdraget men uppgifterna är olika.